nu berättar jag om mina anfall tidigare i veckan!
mitt liv fortsätter som vanligt med min ständiga otur... i onsdags när jag kom hem från min omläggning så föll jag ihop på balkongen. Jag slog i ryggen och nacken. Blev rädd och ringde till micke och bad han komma hem till mig. Vi hade planerat att vi skulle äta ihop så medans jag väntade på honom så ställde jag mig i köket och skalade potatis. Jag var ryckig i kroppen men det brukar jag bli av mitt morfin emellanåt så tänkte inte så mycket mer på det. Gick och öppnade dörren när han kom och skulle sen gå ut i köket igen men då började jag rycka och skaka i hela kroppen och svimmade sedan och föll ihop på golvet. Jag hade slutat andas så han la mig i framstupa sidoläge och försökte väcka mig och ringde sedan till min mamma som kom direkt. Jag minns ingenting av detta utan vaknade sen till i soffan och förstod ingenting. Dom hade ringt ambulansen som kom direkt och jag fick följa med in till sjukhuset. Dom tog mig till akuten och jag fick ett rum där och när jag satt i sängen och pratade med mamma så hände det igen. Jag fick ännu ett anfall! Läkaren som var inne i rummet när det hände gjorde konstigt nog ingenting så mamma fick springa ut i korridoren och ropa på mer personal. Jag fick sedan kramplösande mediciner i form av sprutor och en medicin som tog bort effekten av morfinet. Även denna gången kom jag inte ihåg någonting av vad som hade hänt. Min pappa kom till sjukhuset och jag var väldigt glad över att ha både honom och mamma där!
Jag fick göra en röntgen av både nacke och rygg eftersom att jag hade väldigt ont efter mina fall. Sedan kollades även min hjärna upp men läkarna hittade ingenting fel. Så tankarna som var om att jag hade fått epelepsi stämde inte vilket jag var väldigt lättad över.
Vad läkarna istället tror är att jag antingen fått för mycket mediciner i mig eller att min dos varit för varierande från dag till dag vilket tydligen kan ge kramper.
Jag las in på IVA och där fick jag stanna tills i fredags. Läkarna ville att jag skulle stannat tills imorgon men envis som jag är så ville jag hem.
Jag har mått helt okej efter detta men varit väldigt trött och idag drabbades jag självklart av ännu en sak. Jag får inte behålla någonting jag äter eller dricker så vet inte om jag fått maginfluensan. Som om det inte räckte med det som varit! Så idag har jag legat ensam hemma hela dagen för att vara säker på att jag inte ska smitta någon! Jag har bara vilat och tittat på tv för har inte ork till så mycket mer.
Jag hoppas verkligen att min ständiga otur ska vända snart så jag kan få leva mitt liv fullt ut igen "/ orkar verkligen inte med detta mer!
Jag är så tacksam att jag har min fina familj och pojkvän som ännu en gång räddat mitt liv♡♡ JAG ÄLSKAR ER!